Petite

Jag har köpt en dator. Den är helt otroligt liten. 9,5 tums skärm och mindre än ett kilo tung. Helt otroligt.

Men mest otroligt är att den är blå, snygg, inte känns plastig, har 120 gbs hårddisk och kostade mindre än 4000 spänn.

Nöjd? Oh ja.

Annars så är det nu två timmar kvar tills tentan och jag börjar bli nervös. Jag skulle aldrig ha yppat ett ord om hur lugn och påläst jag kände mig! I natt drömde jag nämligen värsta mardrömmen där det kom jättekonstiga frågor som inte hade med ämnet att göra och som jag inte kunde svara på, fastän alla andra kunde och tyckte att tentan var skitlätt. Så inte nog med att jag brutalkörde tentan i botten, alla andra tyckte att jag var helt dum i huvudet som inte klarade av den och blev ledsen, eftersom jag hade pratat så mycket om hur bra det kändes innan.

Nu ska jag fatta dammsugaren och gå lös på dammråttorna innan jag ger mig av mot Gimogatan. Sen blir det tentamiddag och firande av mitt nya liv som duktig student med VG på tentan eller dränkning av sorgerna. Vi hörs imorgon någon gång, med andra ord...

Belöning

Ikväll har jag tänkt belöna mig själv rikligen för min flit de senaste veckorna. Långt varmt bad med Lushs Blackberry badbomb, ett glas Ramlösa Granatäpple och 70%-ig mörk choklad. Fy fan vad skönt.

Ett fåfängt försök

Imorgon tänkte jag ta itu med lite av mitt liv. Särskilt den delen av liv som definieras som hemmet och som studier. Det ska alltså städas och pluggas.

Detta var ett återkommande tema i min förra blogg. Städa, tvätta, plugga, städa, tvätta, plugga, handla. Det var brutalt tråkigt. Därför har jag inte tänkt skriva så mycket mer om det.

Mer än nu då. Imorgon ska jag:

- Plocka ihop smutstvätt
- Boka en tvättid
- Plocka ihop pantflaskor
- Panta pantflaskor
- Plocka i ordning grejs
- Dammsuga
- Torka golven
- Dammtorka
- Städa badrummet
- Plugga
- Handla
- Laga middag
- Klämma in lite sömn någonstans

Ett av Guds grymmaste skämt var att bara ge dygnet tjugofyra timmar. För tillfället skulle jag behöva typ 36 timmar per dygn för att ha en ren lägenhet, en mätt mage och ett VG på den där jävla tentan.

Soctanterna for teh win



Det är fullt möjligt att mitt lag hade absolut roligast i torsdags.

I alla fall av den här bilden att döma.

(Socionomprogrammet -08 kan annars lätt vara den bästa klassen någonsin.)

Shag, marry & kill

Okej, som sagt - utmanad av Anna på Shag, marry and kill-leken:

"Och Hanna, ska Hitlers, Stalins eller Pol Pots fjuniga överläpp kittla den där känsliga punkten på din nacke?"

Well, well:

Shag: Eftersom jag är vänstervriden rent sängsidemässigt så skulle det helt enkelt bli ohållbart i längden att ha något mer än ett one night stand med Stalin. Dessutom är det ju vida känt att han inte gillar konkurrens ens från de som strävar mot samma mål som honom, så det känns som lite risky business att insistera på den vänstra sidan. Tyvärr är jag för mån om min sömn för att palla med att offra mer än en natts sömnlöshet...

Marry: Dels gillar jag potentialen i efternamnet Pot, då det skulle kunna fyllas på med Atohead vilket skulle lägga mig på åtminstone ungefär samma level Hollywoodmässigt som Rumer Willis. Men mest blir det Pol Pot därför att...

Kill: ...det faktiskt bara finns plats för en Führer i hushållet, och den innehar jag. Det och all den glory man skulle få från alla obildade jävlar som tror att Pol Pot är snubben från den engelska motsvarigheten av "Talang" som sjunger opera och inte inser att Stalin var en jävla vidrig folkmördare han med. Yes yes.

Som present till Brodern på hans 25-årsdag skickar jag utmaningen vidare och undrar vad han gör med våra favoritbloggerskor Blondinbella, Kissie och Stina-Lee, och varför?

Och som hämnd så undrar jag vad Anna gör med Nick Carter, Gollum och Chocolate Rain-snubben?

Money don't get everything it's true, but what it don't get I can't use

Äntligen! Fick besked idag om att jag är beviljad studiemedel och har nu skickat iväg studieförsäkran. Högst en vecka kvar av denna fattigdom alltså! Sedan blir jag en rich bitch då TVÅ studiemedel ramlar in på kontot nästan samtidigt.

Saker som SKA införskaffas:

1. En MacBook. Liten, smidig, snygg och min alldeles alldeles egna! Kärlek, det måste vara kärlek.
2. Ett fint fodral till MacBooken så att den fortsätter vara nice and shiny.
3. Kurslitteratur till nästa delkurs.
4. En pint av Ben & Jerrys Cookie Dough.
5. Simkort på Centralbadet.
6. Cykel.
7. Tandläkartid.
8. Ny hårfärg.
9. Alkoholhaltiga drycker.
10. Studiero.
11. MAT.

Eventuellt funderar jag på att klicka hem en iPod Nano när jag ändå är igång med klickandet från Apple, som pepp för att gå ut och gå. Min gamla MP3-spelare har nämligen byggt bo i bilen och bilen står allt som oftast på andra sidan av stan hos brodern. We shall see.

För övrigt har jag blivit utmanad av Anna i "shag, marry & kill"-leken, vi får väl ser om jag antar utmaningen imorgon. Nu är det dock dags för sängen. Ve och fasa för tidiga föreläsningar!

Compare People Blues

Jag har haft Facebook i typ ett år nu, och tillägget "Compare People" ungefär lika länge. För er som inte vet så är det ett verktyg där man får jämföra sina vänner i olika frågor som typ "who is more likely to skip class?" och "who has prettier eyes?". Hyfsat harmlösa frågor och ett hyfsat roligt tidsfördriv, så hjärndött som det nu är.

Det är bara det att det har en fruktansvärd baksida. Ju mer man jämför sina kompisar, desto mer blir man jämförd själv, och desto oftare trillar det ner så kallade rapporter om ens sociala status i mejlen. Djupt ångestframkallande och stor riskfaktor för eventuella personlighetskriser. Som gårdagens rapport:

Your friends have voted on your strengths and weaknesses:

STRENGTHS:

smartest
hardest worker
most creative

WEAKNESSES:

person who can drink the most
kindest


Ja, styrkorna ser ju bra ut. Folk i min omgivning tycker att jag är smart, jag arbetar onekligen hårt då jag har suttit med näsan i böckerna från typ 08.00-20.00 hela förra veckan och råpluggat, och kreativ? Well, jag var i varje fall en gång i tiden, och jo lite syr jag ju och skapar och så där...

Men svagheterna?

Alltså, jag är ju ingen stordrickare eftersom jag mäter 1.58 m från topp till tå och är högst normalviktig och därmed inte har så mycket blod att sprida ut alkoholhalten i, men sist i kategorin snällast?

Kära vänner, är jag verkligen så jävla evil att jag förtjänar en 24:e plats på snällast? Okej, det bor en liten djävul på min ena axel, men jag är väl ändå snäll för det mesta? Bjuckar på fika, lyssnar på problem, skrattar åt skämt som inte är skrattroliga egentligen, skämmer ut mig på karaoke? För er skull? För att jag tycker om er så mycket?

Nog fan måste ni väl känna någon som är taskigare än vad jag är, va? Eller är jag up against Moder Theresa och Extreme Makeover Home Edition-teamet varenda gång?

Nej, 24:e plats är fan en fucking förolämpning. Skämmes ta mig fan!

Välkommen till min nya blogg!


RSS 2.0